Designad flaska som jag tyvärr inte vet var man får tag i eller vad den kostar, men läckra är dom
Advent …väntan….längtan
Så var snart mörkret slut igen och advent står för dörren. Jag längtar verkligen efter att få ta fram alla ljusstakar, lyktor och annat pyssel som hör till. Lisebergs jul blir det till helgen och årets första glögg antagligen.
I detta mörker och med det året som varit behövs ljuset som allra bäst. Det ska bli skönt med lite belysning och glitter mitt i denna mörka årstid. Väntan är snart över…
Göteborg
Om 2 veckor ska jag och min dotter åka till Göteborg och göra stan. Vi tog en bussresa och en hotellövernattning med en lokal aktör. Jag ser fram emot detta.
Det är något speciellt med att gå runt i en stad. Puls och vibbar kommer till mig och jag ser möjligheter. Fika och äta ute, ut och in i en mängd OLIKA affärer och man hinner sätta sig mellan varven och kanske bara titta på folk o prata.
Det är svårt att hitta på saker att göra själv med någon som snart är 18. Men jag vill….och jag försöker….och jag längtar….
Btw, beslutet är taget. Julen firas hos mor och jag tappade direkt en tyngd från mina axlar angående julmat o dyl. Sååå skönt o åka hem istället…haha
Dåligt samvete
Detta ord samvete går som en röd tråd genom mitt liv. Senast nu direkt på morgonen fick jag som ett slag i ansiktet av dåligt samvete då jag läste ett inlägg i Evas svammel om ”någon” som tackat nej till en kaka och blev direktlänkad till min egen hemsida, som ju har försummat hur länge som helst.
Vad är det med kvinnor framför allt, och det dåliga samvetet. Varför känner vi oss otillräckliga?
Ja menar, vem kan finnas till för ALLA vänner, hela släkten som samordnare, för alla i familjen hela tiden, på jobbet, i skolan, när någon har det svårt, när någon är glad eller bara vill ha några minuters sällskap…
Med åren har jag lärt mig mer att prioritera. Först har jag fått lära mig att säga NEJ till sånt som rent instinktivt inte känts ok, eller till sånt jag faktiskt inte vill göra. Sen har jag oxå lärt mig att inte tänka negativt när jag tar mig egen tid.
Får jag inte göra saker som jag tycker är kul ibland, så är jag ingen bra mamma , sambo, syster, väninna, så är det bara.
Någon stor umgängeskrets har jag inte och det är självvalt. Jag har lärt mig att välja bort.
Men på sista tiden, eller ska vi säga de sista 2 åren så känns det inte som min tid räcker till. Även om jag ”bara” tränar 1-2 ggr per vecka nu. Jag jobbar sällan över. Jag har ingen större hobby som kräver min tid. jag gör inga flådiga middagar och har stora bjudningar. Men tiden går så fort…
Jag måste börja om igen och sluta med mitt dåliga samvete. Den här bloggen klarar sig ju utan att bli läst. Men jag gillar den ju trots allt så jag borde väl ta mig lite mer tid ibland, var jag nu ska hitta den…
